På Gotland i oktober: maskerad, GGN och ölfestival

1. Wisbymaskeraden

Wisbymaskeraden började som en upplevelsefest, men sedan år 2013 är det en maskeradhelg. Under helgen, alltid den andra i oktober, pågår många olika aktiviteter – vilka varierar från år till år. Höjdpunkten är maskeradfestkvällen på lördagen med mingel, buffé, barer och uppträdanden. Efter flera år av historiska teman tar Wisbyfestivalen 2015 klivet upp i rymden och in i framtiden med bland annat Star Wars, Sci Fi och Cosplay. Wisbyfestivalen år 2015 pågår 9-15 oktober på Best Western Strand Hotel i Visby.
Läs mer: http://wisbymaskeraden.se/

Best Western Strand Hotel. Foto: Linda Dahlström
Best Western Strand Hotel. Foto: Linda Dahlström

2. Gotland Grand National

Gotland Grand National, eller GGN, är världens största endurotävling med cirka 2500 anmälda förare och 15 000 besökare. Tävlingen hålls i svår terräng med vatten, hal kalksten, lera och snabba stigar på Tofta skjutfält söder om Visby. Utöver tävlingar finns under helgen även mässa, utställning och mattält. Fredag och lördag kväll är det festligheter på kongresshallen Wisby Strand i Visby, med prisutdelning, buffé och underhållning.  GGN år 2015 pågår 23-24 oktober.
Läs mer: http://nordicsportevent.se/evenemang/gotland-grand-national

Västra kustlinjen söderut mot Tofta skjutfält. Foto: Linda Dahlström
Västra kustlinjen söderut mot Tofta skjutfält. Foto: Linda Dahlström

3. Ölfestival

Gotlands första ölfestival kommer att hållas 30-31 oktober på kongresshallen Wisby Strand i Visby. På fredagen är det fri entré till after work med underhållning och på lördagen hålls själva mässan med provsmakning av 80-100 olika sorters öl för de som köpt biljett. På plats kommer det att finnas lokala bryggerier som Barlingbo bryggeri, Hop Shed Brewery och Gotlands bryggeri – men även stora aktörer såsom Åbro och Carlsberg.

Wisby Strand. Foto: Linda Dahlström
Wisby Strand. Foto: Linda Dahlström

8 sägenomspunna platser på Gotland

1. Trojaborg

Nedanför Galgberget i norra Visby, i närheten av lasarettet och Norderstrand, finns en trojaborg. En trojaborg är en stenlagd, cirkelformad labyrint med en inre slingrande gång. Stenlagda labyrinter finns på ett flertal platser på Gotland, fastlandet och i Europa. Ingen vet säkert vad de använts till eller hur gamla de är.

Om trojaborgen i Visby berättas flera sägner, en av dem handlar om en sjörövardotter. Hennes välbärgade far, vars rikedom sades komma från sjöröveri, blev en dag gripen och avrättad. Dottern ärvde faderns rikedomar, men då hon dömdes till döden för ett brott tillföll förmögenheten stadskassan. Innan domen verkställdes lade sjörövardottern fram ett anbud till stadens rådsherrar; om hon blev benådad skulle hon lägga en stenformation så speciell att massor av människor skulle komma för att se den. Rådsherrarna gick med på det, men satte som villkor att hon bara fick lägga en sten varje dag. När halva stensättningen var klar kom rådsherrarna för att se den. De blev så pass nöjda att hon blev benådad och fick göra klart den. Senare fick hon tillbaka sin förmögenhet och levde därefter länge i Visby. Och Trojaborgen finns kvar än idag. (”Gotländska sagor” (1975), John Nihlén)

Trojaborg. Foto: Linda Dahlström
Trojaborg. Foto: Linda Dahlström

2. Tjelvars grav

Tjelvars grav är en skeppssättning i Boge socken söder om orten Slite på östkusten. Skeppssättningen är 18 meter lång, 5 meter bred och byggdes under bronsåldern – det vill säga någon gång år 1800-500 före Kristus. Inuti har man funnit en plundrad hällkista av stenhällar som innehöll brända ben och några krukskärvor. I skeppssättningen sägs Tjelvar vara begraven. Tjelvar var, enligt den medeltida skriften Gutasagan, den förste att landstiga på Gotland. Gotland var då förtrollat, det sjönk om dagen och stod uppe på natten. Tjelvar förde med sig elden till ön, som då slutade att sjunka.

Tjelvars grav. Foto: Linda Dahlström
Tjelvars grav. Foto: Linda Dahlström

3. Bro stainkalm

I närheten av Bro kyrka, cirka 1 mil nordost om Visby, finns Bro stainkalm – ett av Gotlands största bronsåldersrösen. Stenröset är nästan 40 meter i diameter och 3,5 meter högt.

Enligt en sägen bodde det troll i röset. Trollen hade många värdefulla ting, bland annat en guldkalk. Prästen i Bro ville få tag i kalken till sin kyrka. Tre nätter i rad plöjde han och hans häst därför tre fåror motsols kring röset. Varje natt tittade trollen på honom. Den tredje natten bad han dem om något att dricka. Efter att först ha erbjudits dryck ur ett bockhorn och sedan en silverbägare, sträckte trollen fram guldkalken mot prästen. Prästen tog av hästen betsel och sele och hoppade upp på den. När han tog kalken föll en droppe på hästen som svedde den och den sprang i vild galopp hemåt. Trollen skyndade sig efter, men de kunde inte springa tvärs över de fåror prästen plöjt utan var tvungna att gå i dem runt röset. Trollen kom ändå ikapp prästen, men när han hoppat över kyrkogårdsmuren var han i säkerhet – eftersom trollen inte kunde gå på vigd jord. Bro kyrka hade fått sin kalk. (”Gotländska sagor” (1975), John Nihlén)

Bro stainkalm. Foto: Linda Dahlström
Bro stainkalm. Foto: Linda Dahlström

4. Jungfrutornet

Jungfrutornet är ett av tornen i den nordvästra delen av Visby ringmur. Tornet sägs ha fått sitt namn efter dottern till Nils Guldsmed. Hon ska ha murats in i tornet som straff för att hon förrådde Visby till Valdemar Atterdag och danskarna år 1361.

Jungfrutornet. Foto: Linda Dahlström
Jungfrutornet. Foto: Linda Dahlström

5. Stavgard

Om området kring Stavgard på sydöstra Gotland berättas att den förmögna vikingahövdingen Stavar den store en dag mötte norska vikingar ute till havs, men han räddade sig iland. På Stavars gård grävde han ner en skatt intill Häffinds brya (ett vattenhål). När norrmännen anföll gården dog Stavar och alla hans män. Skatten blev kvar i jorden. Flera hundra år senare mötte en bonde sent en kväll en vagn med en gammal man. Mannen sa att han var Stavar den store, han ville visa och erbjuda bonden sin skatt. De for iväg med vagnen, Stavar visade skatten men bonden vågade inte ta emot den. Väl hemma igen berättade han om det som hänt. Husfolket gav sig iväg för att gräva upp skatten, men kunde inte finna den. Enligt sägen dog bonden snart därefter.

Helt sant är att år 1975 hittade en skolklass, som var ute för att prova på järnålderslivet, en silverskatt i ett rabbishål i närheten av Häffinds brya. Skatten innehöll nästan 1500 arabiska mynt från 900-talet. Skatten kallas Stavars skatt och går att se i Skattkammaren på länsmuseet Fornsalen i Visby.

Stavars skatt. Foto: Linda Dahlström
Stavars skatt. Foto: Linda Dahlström

6. Bro stainkällingar

Vid idrottsplatsen i Bro socken, cirka 13 kilometer nordost om Visby, står två bildstenar från 700-talet efter Kristus resta bredvid varandra ute på ett fält. Sägen berättar att det var två kvinnor på väg till julotta i kyrkan som blev osams. Som straff för deras gräl blev de för alltid förvandlade till sten.

Bro stainkällingar. Foto: Linda Dahlström
Bro stainkällingar. Foto: Linda Dahlström

7. Kalbjerga

Det finns en sägen om en bortbyting vid Kalbjerga på Fårö. Den berättar att en dag brann kvarnen. En bondhustru som bodde intill kvarnen hade samma dag fött ett barn, men hon sprang nu ifrån barnet för att hjälpa till med släckningen. Först lade hon dock en sax på barnets mage till skydd mot trolldom. När elden var släckt och bondhustrun återvände såg hon att saxen glidit ned från barnet, som var utom sig. Tiden gick, barnet blev äldre men förblev liten som en nyfödd. Gårdsfolket förstod att vättarna De sma undar jordi var inblandade och gömde sig för att spionera på barnet. Plötsligt bytte barnet utseende och såg ut som en liten gubbe med grått skägg. När man började elda i ugnen för att bränna barnet, i syfte att bli av med det, kom Di sma undar jordi springande. De återtog sitt barn och gav bondhustrun hennes riktiga tillbaka. (”Gotländska sagor” (1975), John Nihlén)

Kalbjerga, Fårö. Foto: Linda Dahlström
Kalbjerga, Fårö. Foto: Linda Dahlström

8. Sangelstenen på Laikarhaid

På heden Laikarhaid i Lärbro socken på norra Gotland finns den så kallade Sangelstenen. Det är en ”klangsten” som sjunger, eller ”sanglar”, det vill säga ger ifrån sig ett klingande, metalliskt ljud om man slår på den med en sten. På stenens yta finns 19 skålgropar – små runda gropar skapade av människohänder. Ingen vet groparnas syfte eller exakt när de skapades, men enligt en sägen kom de till i början av 1000-talet när gutarna mötte Olof den helige i ett slag på Laikarhaid. Olof skulle kristna gutarna med hjälp av vapen, men när han såg den överlägsna, gutniska hären ledd av bondehövdingen Dacker föll han på knä på stenen och bad till Gud om kraft. Hans böner var så starka att hans knän och armbågar gjorde avtryck i stenen.

Sangelstenen på Laikarhaid. Foto: Linda Dahlström
Sangelstenen på Laikarhaid. Foto: Linda Dahlström

5 kyrkoruiner i Visby innerstad

Visbys många kyrkoruiner vittnar om Gotlands rika medeltid. De flesta är från första halvan av 1200-talet, men har byggts om och till flera gångar. Några av kyrkorna var i sin glans dagar församlingskyrkor, andra tillhörde en klosterorder eller var en plats där sjuka och gamla fick vård. Vissa övergavs med tiden och fick långsamt förfalla, många förstördes när Lübeckarna stormade staden år 1525. Idag är ruinerna en av Visbys huvudattraktioner. Under sommarhalvåret står de öppna för besökare och är hemvist för många kulturevenemang. Oktober till april är det möjligt att låna en nyckel på Gotlands Museum till de flesta av stadens ruiner. Det är även året om möjligt att boka en ruin för ett event, bröllop, kalas eller liknande.
Läs mer: http://www.gotlandsmuseum.se/visby-kyrkoruiner/

1. Helge And

Strax norr om Sankta Maria domkyrka, vid Norra kyrkogatan, ligger Helgeandskyrkan. Helge And är från första halvan av 1200-talet och kan ha använts som samlingsplats för pilgrimer och korsfarare. Den är stadens mest originella kyrkobyggnad, med ett åttkantigt långhus i två våningar. Besökare kan ta trapporna ända upp till taket, där en fin utsikt över innerstaden väntar.

Helge And. Foto: Linda Dahlström
Helge And. Foto: Linda Dahlström

2. Sankta Karin

Sankta Karin är en av stadens största kyrkoruiner. Kyrkan grundades år 1233 av bröderna i Franciskanerorden, även kallade gråbröder. Den är byggd i gotisk stil med höga, smäckra valv och åttkantiga pelare. Vintertid anläggs en rink för skridskoåkning i Sankta Karin, som är belägen vid Stora torget mitt i innerstaden.

Sankta Karin. Foto: Linda Dahlström
Sankta Karin. Foto: Linda Dahlström

3. Drotten

På Syskongatan, ett stenkast från Stora Torget, ligger Drotten – systerkyrka med Sankt Lars. Drotten byggdes på 1200-talet och vigdes till Heliga Trefaldigheten, men övergavs på 1500-talet. Namnet Drotten är gammalnordiskt och betyder härskare eller Gud.

Drotten. Foto: Linda Dahlström
Drotten. Foto: Linda Dahlström

4. Sankt Nicolai

Sankt Nicolai är en stor och pampig ruin som ligger i norra delen av innerstaden. Kyrkan var dominikanerordens konventkyrka, en tiggarorder vars medlemmar kallas dominikaner eller svartbröder. Den byggdes under första halvan av 1200-talet och ödelades år 1525. På 2000-talet har kyrkan byggts om och fått tak för att den ska kunna användas som kulturell arena. Bland annat hålls många musikevenemang i ruinen, såsom Gotland Chamber Music Festival.

Sankt Nicolai. Foto: Linda Dahlström
Sankt Nicolai. Foto: Linda Dahlström

5. Sankt Lars

Intill systerkyrkan Drotten på Syskongatan ligger Sankt Lars, en kyrkobyggnad i bysantisk stil som grundades i mitten av 1200-talet och övergavs på 1500-talet. Sankt Lars har trappor och gångar inuti väggarna, med små öppningar och gluggar ut mot kyrkorummet. Det går att förflytta sig till olika nivåer i kyrkan och runt nästan hela byggnaden.

Sankt Lars. Foto: Linda Dahlström
Sankt Lars. Foto: Linda Dahlström

7 raukområden på Gotland

Naturens egna stenskulpturer raukar är ett vanligt fenomen på Gotland, de finns i alla väderstreck. Raukarna har bildats och formats genom erosion av väder och hav, mjuka bergarter har brutits ned och kvarstår gör den hårda kalksten som raukarna utgörs av. Än idag pågår erosion av den gotländska kusten. I sinom tid, om än långsamt, kommer därför nya raukar att skapas. Här är sju exempel på spektakulära raukområden som går att uppleva redan idag.

1. Folhammar

Naturreservatet Folhammar i Ljugarn på Gotlands östkust hyser ett stort antal raukar på ett cirka 500 meter långt kustavsnitt. Raukarna är upp till sex meter höga och omgärdade av klapperstensstränder.

Folhammar. Foto: Linda Dahlström
Folhammar. Foto: Linda Dahlström

2. Digerhuvud

Sveriges största sammanhängande raukområde finns i naturreservatet Digerhuvud på norra Fårö. Området är cirka 3,5 kilometer långt och omfattar flera hundra raukar. Raukarna varierar mellan cirka 1-8 meter i höjd, de flesta står på en stenstrand, några en bit ut i havet.

Digerhuvud. Foto: Linda Dahlström
Digerhuvud. Foto: Linda Dahlström

3. Lergrav

I naturreservatet Lergrav på norra Gotland finns ett 60-tal raukar, bland annat den ovanliga Lergravsporten. Raukarna står intill havet en bit upp på land, i sluttningen nedanför Lergravsberget.

Lergravsporten, Lergrav. Foto: Linda Dahlström
Lergravsporten, Lergrav. Foto: Linda Dahlström

4. Jungfrun

Gotlands högsta rauk är Jungfrun, som återfinns på en brant kustklint i naturreservatet Jungfrun i Lickershamn cirka tre mil norr om Visby. Rauken Jungfrun når 12 meter över den platå den står på och 26 meter över havet. I närheten av Jungfrun finns även ett raukområde på land.

Jungfrun. Foto: Linda Dahlström
Jungfrun. Foto: Linda Dahlström

5. Holmhällar

På södra Gotland finns Holmhällar naturreservat. I naturreservatet finns ett cirka en kilometer långt och upp till 40 meter brett raukområde. Raukarna står tätt och är upp till fem meter höga.

Holmhällar. Foto: Linda Dahlström
Holmhällar. Foto: Linda Dahlström

6. Hoburgen

En av Gotlands mest berömda raukar är Hoburgsgubben, som huserar på klinten Hoburgen allra längst söderut på Gotland. I en viss vinkel liknar rauken ett manshuvud i profil, därav har den fått sitt namn.

Hoburgsgubben, Hoburgen. Foto: Linda Dahlström
Hoburgsgubben, Hoburgen. Foto: Linda Dahlström

7. Langhammars

På nordligaste Fårö ligger Langhammars naturreservat med ett raukområde som omfattar cirka 50 raukar. Raukarna står på en klapperstensstrand, omgivna av ett mycket kargt landskap, och några av dem är mer än 8 meter höga. På området finns en rauk som inofficiellt kallas ”Langhammarsgubben”.

"Langhammarsgubben", Langhammars. Foto: Linda Dahlström
”Langhammarsgubben”, Langhammars. Foto: Linda Dahlström