Runt Gotlands cirka 800 kilometer långa kust finns fler än 200 fiskelägen. Fiskelägena användes förr främst av kustsocknarnas bönder, bodarna gav fiskarna skydd och där förvarade de sina redskap. Många av bodarna i de gamla fiskelägena är numera omgjorda till fritidshus, men några används fortfarande för fiske.
1. Sigsarve
På Sigsarve strand, i naturreservatet Hall-Hangvar, finns ett litet fiskeläge med fem bulbodar och en båtbod nedanför klintkanten. Stranden ligger helt öppen för västliga och nordvästliga vindar, men höga klintsidor ger ändå ett ganska skyddat läge. Bodarna byggdes för att Sigsarvebönderna som lagt ut nät skulle kunna stanna kvar och bevaka då väder och vind snabbt kunde ändras och näten vara tvungna att hastigt tas upp. Sigsarve strand ligger på Gotlands natursköna nordvästra kust.
Sigsarve fiskeläge. Foto: Linda Dahlström
2. Själsö
Själsö fiskeläge är beläget en knapp mil norr om Visby. I fiskeläget finns ett tiotal bodar i sten och trä från 1800-talet och början av 1900-talet. De ligger intill en liten och skyddad fiskehamn ägd av Skälsö fiskareförening.
Själsö fiskeläge. Foto: Linda Dahlström
3. Helgumannen
Helgumannen var tidigare ett stort fiskeläge, men består idag av 15 bodar byggda enligt gammal tradition i trä eller staplad sten. Några har tak som ställt nästan direkt på marken. Fiskeläget, som har en egen brunn med källvatten, ligger i norra änden av naturreservatet Digerhuvud på Fårö.
Helgumannen. Foto: Linda Dahlström
4. Grynge
På en öppen udde med gräs i Grynge mitt på Gotlands östkust finns cirka 20 bodar i sten från 1700- och 1800-talet, sammanbyggda i grupper. Bodarna i fiskeläget är byggda enligt gammal tradition och är alla olika i storlek och form. De används idag som sommarstugor och båtarna i hamnen intill nyttjas för fritidsfiske.
Grynge fiskeläge. Foto: Linda Dahlström
5. Ygne
Det gamla fiskeläget i Ygne består av enkla bodar i trä som ligger oskyddade mot väder och vind på en avsats på en stenstrand. Ygne fiskeläge ligger cirka en mil söder om Visby.
Ygne fiskeläge. Foto: Linda Dahlström
6. Kovik
Kovik i Sanda på Gotlands sydvästra kust, nära väg 140 mellan Klintehamn och Västergarn, är ett fiskeläge och fiskerimuseum beläget vid en smal sandbank som kallas ”Korumpu” på grund av sin likhet med en kosvans. På Kovik har man samlat och bevarat den gamla gotländska fiskekulturen genom att flytta dit bland annat båtar, länningar, bryggor och 20 bodar från andra delar av ön. På området finns även Koviks kapell från 1965, till minne av de som drunknat i havet utanför.
Kovik fiskeläge. Foto: Linda Dahlström
7. Herta
Söder om en välbesökt strand i Herta på sydöstra Gotland ligger fiskebodar i flera rader. Fiskeläget hade sin storhetstid från slutet av 1800-talet och fram till 1950-talet. När man sedan började fiska med större båtar var hamnen i Herta för grund. Idag används många av bodarna som fritidshus.
Nedanför Galgberget i norra Visby, i närheten av lasarettet och Norderstrand, finns en trojaborg. En trojaborg är en stenlagd, cirkelformad labyrint med en inre slingrande gång. Stenlagda labyrinter finns på ett flertal platser på Gotland, fastlandet och i Europa. Ingen vet säkert vad de använts till eller hur gamla de är.
Om trojaborgen i Visby berättas flera sägner, en av dem handlar om en sjörövardotter. Hennes välbärgade far, vars rikedom sades komma från sjöröveri, blev en dag gripen och avrättad. Dottern ärvde faderns rikedomar, men då hon dömdes till döden för ett brott tillföll förmögenheten stadskassan. Innan domen verkställdes lade sjörövardottern fram ett anbud till stadens rådsherrar; om hon blev benådad skulle hon lägga en stenformation så speciell att massor av människor skulle komma för att se den. Rådsherrarna gick med på det, men satte som villkor att hon bara fick lägga en sten varje dag. När halva stensättningen var klar kom rådsherrarna för att se den. De blev så pass nöjda att hon blev benådad och fick göra klart den. Senare fick hon tillbaka sin förmögenhet och levde därefter länge i Visby. Och Trojaborgen finns kvar än idag. (”Gotländska sagor” (1975), John Nihlén)
Trojaborg. Foto: Linda Dahlström
2. Tjelvars grav
Tjelvars grav är en skeppssättning i Boge socken söder om orten Slite på östkusten. Skeppssättningen är 18 meter lång, 5 meter bred och byggdes under bronsåldern – det vill säga någon gång år 1800-500 före Kristus. Inuti har man funnit en plundrad hällkista av stenhällar som innehöll brända ben och några krukskärvor. I skeppssättningen sägs Tjelvar vara begraven. Tjelvar var, enligt den medeltida skriften Gutasagan, den förste att landstiga på Gotland. Gotland var då förtrollat, det sjönk om dagen och stod uppe på natten. Tjelvar förde med sig elden till ön, som då slutade att sjunka.
Tjelvars grav. Foto: Linda Dahlström
3. Bro stainkalm
I närheten av Bro kyrka, cirka 1 mil nordost om Visby, finns Bro stainkalm – ett av Gotlands största bronsåldersrösen. Stenröset är nästan 40 meter i diameter och 3,5 meter högt.
Enligt en sägen bodde det troll i röset. Trollen hade många värdefulla ting, bland annat en guldkalk. Prästen i Bro ville få tag i kalken till sin kyrka. Tre nätter i rad plöjde han och hans häst därför tre fåror motsols kring röset. Varje natt tittade trollen på honom. Den tredje natten bad han dem om något att dricka. Efter att först ha erbjudits dryck ur ett bockhorn och sedan en silverbägare, sträckte trollen fram guldkalken mot prästen. Prästen tog av hästen betsel och sele och hoppade upp på den. När han tog kalken föll en droppe på hästen som svedde den och den sprang i vild galopp hemåt. Trollen skyndade sig efter, men de kunde inte springa tvärs över de fåror prästen plöjt utan var tvungna att gå i dem runt röset. Trollen kom ändå ikapp prästen, men när han hoppat över kyrkogårdsmuren var han i säkerhet – eftersom trollen inte kunde gå på vigd jord. Bro kyrka hade fått sin kalk. (”Gotländska sagor” (1975), John Nihlén)
Bro stainkalm. Foto: Linda Dahlström
4. Jungfrutornet
Jungfrutornet är ett av tornen i den nordvästra delen av Visby ringmur. Tornet sägs ha fått sitt namn efter dottern till Nils Guldsmed. Hon ska ha murats in i tornet som straff för att hon förrådde Visby till Valdemar Atterdag och danskarna år 1361.
Jungfrutornet. Foto: Linda Dahlström
5. Stavgard
Om området kring Stavgard på sydöstra Gotland berättas att den förmögna vikingahövdingen Stavar den store en dag mötte norska vikingar ute till havs, men han räddade sig iland. På Stavars gård grävde han ner en skatt intill Häffinds brya (ett vattenhål). När norrmännen anföll gården dog Stavar och alla hans män. Skatten blev kvar i jorden. Flera hundra år senare mötte en bonde sent en kväll en vagn med en gammal man. Mannen sa att han var Stavar den store, han ville visa och erbjuda bonden sin skatt. De for iväg med vagnen, Stavar visade skatten men bonden vågade inte ta emot den. Väl hemma igen berättade han om det som hänt. Husfolket gav sig iväg för att gräva upp skatten, men kunde inte finna den. Enligt sägen dog bonden snart därefter.
Helt sant är att år 1975 hittade en skolklass, som var ute för att prova på järnålderslivet, en silverskatt i ett rabbishål i närheten av Häffinds brya. Skatten innehöll nästan 1500 arabiska mynt från 900-talet. Skatten kallas Stavars skatt och går att se i Skattkammaren på länsmuseet Fornsalen i Visby.
Stavars skatt. Foto: Linda Dahlström
6. Bro stainkällingar
Vid idrottsplatsen i Bro socken, cirka 13 kilometer nordost om Visby, står två bildstenar från 700-talet efter Kristus resta bredvid varandra ute på ett fält. Sägen berättar att det var två kvinnor på väg till julotta i kyrkan som blev osams. Som straff för deras gräl blev de för alltid förvandlade till sten.
Bro stainkällingar. Foto: Linda Dahlström
7. Kalbjerga
Det finns en sägen om en bortbyting vid Kalbjerga på Fårö. Den berättar att en dag brann kvarnen. En bondhustru som bodde intill kvarnen hade samma dag fött ett barn, men hon sprang nu ifrån barnet för att hjälpa till med släckningen. Först lade hon dock en sax på barnets mage till skydd mot trolldom. När elden var släckt och bondhustrun återvände såg hon att saxen glidit ned från barnet, som var utom sig. Tiden gick, barnet blev äldre men förblev liten som en nyfödd. Gårdsfolket förstod att vättarna De sma undar jordi var inblandade och gömde sig för att spionera på barnet. Plötsligt bytte barnet utseende och såg ut som en liten gubbe med grått skägg. När man började elda i ugnen för att bränna barnet, i syfte att bli av med det, kom Di sma undar jordi springande. De återtog sitt barn och gav bondhustrun hennes riktiga tillbaka. (”Gotländska sagor” (1975), John Nihlén)
Kalbjerga, Fårö. Foto: Linda Dahlström
8. Sangelstenen på Laikarhaid
På heden Laikarhaid i Lärbro socken på norra Gotland finns den så kallade Sangelstenen. Det är en ”klangsten” som sjunger, eller ”sanglar”, det vill säga ger ifrån sig ett klingande, metalliskt ljud om man slår på den med en sten. På stenens yta finns 19 skålgropar – små runda gropar skapade av människohänder. Ingen vet groparnas syfte eller exakt när de skapades, men enligt en sägen kom de till i början av 1000-talet när gutarna mötte Olof den helige i ett slag på Laikarhaid. Olof skulle kristna gutarna med hjälp av vapen, men när han såg den överlägsna, gutniska hären ledd av bondehövdingen Dacker föll han på knä på stenen och bad till Gud om kraft. Hans böner var så starka att hans knän och armbågar gjorde avtryck i stenen.
Sangelstenen på Laikarhaid. Foto: Linda Dahlström
Besök även vloggen Gotland5min för att uppleva mer av Gotlands magi och få fler tips på platser att besöka.
Visbys många kyrkoruiner vittnar om Gotlands rika medeltid. De flesta är från första halvan av 1200-talet, men har byggts om och till flera gångar. Några av kyrkorna var i sin glans dagar församlingskyrkor, andra tillhörde en klosterorder eller var en plats där sjuka och gamla fick vård. Vissa övergavs med tiden och fick långsamt förfalla, många förstördes när Lübeckarna stormade staden år 1525. Idag är ruinerna en av Visbys huvudattraktioner. Under sommarhalvåret står de öppna för besökare och är hemvist för många kulturevenemang. Oktober till april är det möjligt att låna en nyckel på Gotlands Museum till de flesta av stadens ruiner. Det är även året om möjligt att boka en ruin för ett event, bröllop, kalas eller liknande.
Läs mer: http://www.gotlandsmuseum.se/visby-kyrkoruiner/
1. Helge And
Strax norr om Sankta Maria domkyrka, vid Norra kyrkogatan, ligger Helgeandskyrkan. Helge And är från första halvan av 1200-talet och kan ha använts som samlingsplats för pilgrimer och korsfarare. Den är stadens mest originella kyrkobyggnad, med ett åttkantigt långhus i två våningar. Besökare kan ta trapporna ända upp till taket, där en fin utsikt över innerstaden väntar.
Helge And. Foto: Linda Dahlström
2. Sankta Karin
Sankta Karin är en av stadens största kyrkoruiner. Kyrkan grundades år 1233 av bröderna i Franciskanerorden, även kallade gråbröder. Den är byggd i gotisk stil med höga, smäckra valv och åttkantiga pelare. Vintertid anläggs en rink för skridskoåkning i Sankta Karin, som är belägen vid Stora torget mitt i innerstaden.
Sankta Karin. Foto: Linda Dahlström
3. Drotten
På Syskongatan, ett stenkast från Stora Torget, ligger Drotten – systerkyrka med Sankt Lars. Drotten byggdes på 1200-talet och vigdes till Heliga Trefaldigheten, men övergavs på 1500-talet. Namnet Drotten är gammalnordiskt och betyder härskare eller Gud.
Drotten. Foto: Linda Dahlström
4. Sankt Nicolai
Sankt Nicolai är en stor och pampig ruin som ligger i norra delen av innerstaden. Kyrkan var dominikanerordens konventkyrka, en tiggarorder vars medlemmar kallas dominikaner eller svartbröder. Den byggdes under första halvan av 1200-talet och ödelades år 1525. På 2000-talet har kyrkan byggts om och fått tak för att den ska kunna användas som kulturell arena. Bland annat hålls många musikevenemang i ruinen, såsom Gotland Chamber Music Festival.
Sankt Nicolai. Foto: Linda Dahlström
5. Sankt Lars
Intill systerkyrkan Drotten på Syskongatan ligger Sankt Lars, en kyrkobyggnad i bysantisk stil som grundades i mitten av 1200-talet och övergavs på 1500-talet. Sankt Lars har trappor och gångar inuti väggarna, med små öppningar och gluggar ut mot kyrkorummet. Det går att förflytta sig till olika nivåer i kyrkan och runt nästan hela byggnaden.
Sankt Lars. Foto: Linda Dahlström
Besök även vloggen Gotland5min för att uppleva mer av Gotlands magi och få fler tips på platser att besöka.
En TV-serie i 13 avsnitt baserade på Astrid Lindgrens barnböcker om Pippi Långstrump spelades in på 1960-talet. 1970 kom långfilmen ”På rymmen med Pippi Långstrump”. Både TV-serien och filmen, regisserade av Olle Hellbom och med Inger Nilsson i huvudrollen som Pippi, är huvudsakligen inspelade på Gotland. I filmen finns många scener från Visby innerstad, bland annat från Norra Murgatan och Nygatan. Pippis hus, Villa Villekulla, finns kvar på ön än idag. Under inspelningarna stod det i en trädgård på Visborgsområdet i södra Visby, vid dåvarande Gotlands regemente P18. Senare flyttades villan och går nu under sommarhalvåret att besöka på Kneippbyn resorts sommarland tre kilometer söder om Visby.
Läs mer: http://www.kneippbyn.se/att-gora/sommarland/sangstund/
Villa Villekulla. Foto: Linda Dahlström
2. ”Såsom i en spegel”
Mästerregissören Ingmar Bergman förälskade sig i Fårö år 1960, när han besökte ön i jakt på en billigare inspelningsplats än tilltänkta Orkneyöarna för filmen ”Såsom i en spegel”. Filmen kom att spelas in på Fårö och några år senare byggde Bergman ett hus på ön, där han sedan bodde under fyrtio år. Fårö, med dess säregna landskap, blev en viktig beståndsdel och inspelningsplats i flera av Bergmans filmer, exempelvis ”Persona” från 1966, ”Skammen” från 1967 och TV-serien ”Scener ur ett äktenskap” från 1973. Den som vill uppleva platserna på Fårö där filmerna spelades in kan följa med på en guidad tur med öns Bergmancenter. Ingmar Bergman avled på Fårö 2007, han och hustrun Ingrid är begravda vid Fårö kyrka.
Läs mer: http://bergmancenter.se/utflykter/
Ingrid och Ingmar Bergmans grav. Foto: Linda Dahlström
3. ”Sunes sommar”
”Sunes sommar” från 1993 än en komedi om familjen Andersson som åker på husvagnssemester. Filmen bygger på en barnbok om figuren Sune, skapad av Anders Jacobsson och Sören Olsson, och i huvudrollerna ses Peter Haber, Carina Lidbom, Andreas Hoffer och Gabriel Odenhammar. Filmen spelades bland annat in på en av Gotland mest välbesökta stränder, Tofta Strand, cirka två mil söder om Visby.
Tofta strand. Foto: Linda Dahlström
4. ”Maria Wern”
Gotlandsfödda Anna Jansson är författaren till deckarböckerna om kriminalpolis Maria Wern, vilka utspelar sig på ön. Flera av böckerna har filmatiserats på Gotland, med Eva Röse i huvudrollen som Maria. Ett exempel är ”Inte ens det förflutna” från 2012, som utspelar sig på Stora Karlsö.
Stora Karlsö. Foto: Linda Dahlström
5. ”Pensionat Oskar”
År 1995 kom dansk-svenska ”Pensionat Oskar”, en dramafilm med komiska inslag skriven av Jonas Gardell och regisserad av Susanne Bier. Filmen handlar om familjen Runeberg – pappa Rune spelad av Loa Falkman, mamma Gunnel spelad av Stina Ekblad och två barn – som åker på semester. Filmen är bland annat inspelad på och omkring pensionat Holmhällar på södra Gotland. Pensionat Holmhällar är ett havsnära, lugnt och traditionsfyllt pensionat där 85 procent av beläggningen utgörs av stamgäster. Det är öppet för boende hela året, men pensionatsverksamheten pågår från maj till september.
Läs mer: http://www.holmhallar.se/
Pensionat Holmhällar. Foto: Linda Dahlström
6. ”Jack”
Ulf Lundells debutroman från 1976 om 25-åriga Jack som bor i Stockholm, vill bli författare, festar och raggar tjejer tillsammans med sina polare, filmatiserades 1977. En del av ”Jack” utspelar sig på Gotland, dit gänget – spelade av bland annat Göran Stangertz, Kjell Bergqvist och Örjan Ramberg – åker på cykelsemester. Exempelvis finns scener från Kung Magnus väg, Kajsarporten och Botaniska trädgården i Visby, samt från Fridhem cirka 8 kilometer söder om staden.
Ingång Botaniska trädgården. Foto: Linda Dahlström
7. ”Så mycket bättre”
TV-programmet ”Så mycket bättre”, med svenska artister som under åtta dagar bor tillsammans och tolkar varandras låtar, hade premiär år 2010 på TV4. Programmet är inspelat på och omkring pensionat Grå Gåsen i orten Burgsvik på södra Gotland. Pensionatet erbjuder boende året runt, men sommartid är även restaurang Gåsens lada öppen intill. Då hålls också musikevenemanget ”Så mycket Burgsvik” med husband och hemliga, kända gästartister på pensionatet.
Läs mer: http://www.gragasen.se/
De flesta av dagens gotlänningar talar en gotländsk dialekt influerad av rikssvenskan, men det är även ännu möjligt att uppleva gutarnas helt egna språk kallat gutamålet på Gotland. Grundad i forngutniskan, en del av den germanska språkstammen, levde gutamålet i tusentalet år innan den till stor del försvann i mitten av 1900-talet. De som idag behärskar språket bäst har oftast sitt ursprung på södra delen av ön och i kustsocknarna. Gutamålet är en del av det gotländska kulturarvet och har på senare år fått en renässans. Många ord och uttryck från gutamålet lever även i högsta grad kvar i gotländskan. Här är 15 exempel.
Nättras = natten som var
I jåns = nyss
Rabbis = vildkanin
Ladingg = vår
Sårk = pojke
Va mike jär klucku? = Vad är klockan?
Källingg = gift kvinna
Putte = sticka, stinga
Svid = gnäll
Lumme = ficka
Släke = havstång
Jåkk = kladdigt
Soleld = stark solbränna
Båns = hankatt
Raiduar = ordentlig, rejäl
Besök även vloggen Gotland5min för att uppleva mer av Gotlands magi.